Arvidsträsk, vatten så långt ögat ser

 
Diskning med solnedgång, alla vill hjälpa till.      Daniel ritar upp alla vikar i Arvidsträsk.

Besökte natursköna Arvidsträsk där det bjöds på umgänge, fiske och grillkväll.
Påföljande dag var det dags för årliga Arvidsträskdraget med fiske från båt. Därför diskuterades taktik, upplägg och chanser till vinst. Ett digert prisbord lockar alltid...... Byns företagare och hemvändare är mycket duktiga på att skänka priser.

 
Olika falla ödets lotter.                                                       Intill skogsvägen.      Foto: CL    

 
Jessica och Sanna, riktiga sommarblommor.           Fåglarna har byggt bo vid fångsredskap.
                            

Renholmen, Åbyn


Kvällssol vid Renholmen. Foto: CL

Besökte en by där vi hittade en Lanthandel som sålde ALLT ! Jag upprepar, ALLT !
Bland matvaror och däck, krukor och overaller, mjölk och fotogen, billampor och toalettstolar inhandlades storögt en påse bullar och en Harry Boy.......

Vid Renholmen intill vattnet bromsade vi in och bestämde oss för att stanna.
Det var då vi upptäckte det !
Punka på husbilen !
Snabbfotad, effektiv, händig medresenär klarade problemet på 15 minuter. Pingstafton räddad !
I skogen fortsatte jag murvlande murkelsök, nu med en del framgång. Sen blev det en fantastisk kväll i stark kvällssol  och fötterna fick sig ett dopp intill bryggan. Senare samling med andra campare vid elden.

Blankselet, skogsnära vid vatten


Mitt mellan fors och murklor.  Foto: CL

Pingsthelgens 1:a stopp blev vid Blankselet, där jag gjorde en sväng i skogen men någon hade varit där före mej och plockat de murklor som jag behövde. Träffade 2 trevliga vildcampande par som också valt platsen intill vattendraget. Blåsig kväll men morgonen var desto bättre, efter en kaffetår bar det iväg igen.

 
Guldfisk i den egna dammen, vackert och rogivande !  Foto: CL

På hemvägen passerades en god vän som tillsammans med make anlagt en egen damm på gården. I deras Lusthus planerades mer resor samtidigt som vi skrattade åt tidigare utflykter tillsammans.

Benbryteforsen

 
Benbryteforsen vid Piteåälven. Foto: CL                                                   

Efter Trollforsen, och Ljusselsforsen vid Piteå-älven så blev det dags för Benbryteforsen. Namnets ursprung lämnar jag till din egen fantasi. Stämde träff med H+S som också bestämt sej för övernattning vid forsen. Vid elden njöt vi av kvällssol men även en och annan regnskur.
Herr Åska lät sin stämma ljuda över forsen men vi tog ingen notis eftersom vi mest tittade på den örn som kretsade uppåt i vida cirklar.
En 3-rätters middag med 2 husbilars samlade resurser från kylskåpet  avslutade eftermiddagen. Vi försökte sätta namn på anrättningen men  gav upp efter första försöket. En halv glassbåt nedtryckt i en chokladmuffins döptes till Titanic....  

Trollforsen


Strålande sol på kvällen vid Trollforsen. Foto: CL

Med tårna nedstuckna bland stenarna i det iskalla vattnet vid Trollforsen filosoferar jag om släktens gång och människoöden.
Intill oss vid forsen står ett ungt par i 25-årsåldern med husvagn modell äldre. De går ofta iväg mot forsen för att dra upp fisk, ibland tillsammans och ibland var för sig. Oftast kommer de tillbaka med en fisk i handen.
De berättar att de studerar i Umeå och detta är deras semesterparadis.
För övrigt har killens pappa stått på samma plats med sin husvagn i 40 år, varje sommar.
Tror att den piercingprydde högstuderande sonen kommer att förvalta platsen lika bra.
Dessutom har pappan flyttat med ny sambo till Amerika. Hela historien låter för övrigt som ett uppslag till en bra bok.....

 
Trollskog i sena kvällen, bara Näcken fattas.....  Foto: CL



Ljusselsforsen


Ljusselsforsen med Burmabron långt borta.  Foto: CL

Slår läger vid Ljusselsforsen, där ett 10-tal antal ekipage kommit på samma sak. I både regn och sol grillar och eldar vi naturligtvis. Några provar på fiske med blandat resultat. Efter en 4 km´s promenad träffar vi på en norsk långtradarchaffis som rastar med en kopp kaffe. Han kör fisk från Finnmarken mot södra Norge och passerar Sverige för att köra på bättre vägar. Det var det närmaste jag kom ädelfisk den dagen.

 

Jävre, din oas vid E 4:an.


Fyren i Jävre. Foto: CL

Söder om Piteå, 23 km närmare bestämt, ligger Jävre. En pärla utefter E4:an.
Här har man gått ihop i byn för att samverka och utveckla. Inte underligt att Jävre blev utsedd till Årets By !
Oerhört vackert med fyren, de gamla bodarna, Fyrvaktarna stuga, kanalerna, hamnen.
En oas för husbils och husvagns-stopp. På Vägverkets rastplats får du allt du behöver när du stannar till. Fantastisk miljö med mycket att titta på.
Tar du gångvägen UNDER E4:an så finns där restaurang och livsmedelsbutik.

 
Listen to the rythm of the fallin´rain.....                  Bild från premiär-reklamen på 60-talet.

Men också, sist men inte minst..... JÄVRE Turistbyrå !
Den byggdes på 60-talet och är nu ombyggd för att ge den rätta 60-talskänslan. Och man har verligen lyckats ! Jag stannar till där minst ett par gånger per sommar....och minns:
Tio i Topp-musiken i hörlurar, bilen Anglia som man kan provsitta och höra CG Hammarlund och signaturmelodin från Sveriges Bilradio genom högtalarna, titta på gamla tetrapack, inflätade termosar, spiktavlor, oranga ryamattor, höra referatet från månlandningen.
Nostalgi på hög nivå !

 
Vilken rastplats 10 meter från E4:an kan stoltsera med denna miljö !!!             Foto:CL

Skellefteå med camping + mässa

 
Husbilar och husvagnar på Vårmässan.         Bosse Bildoktorn.

En tur till Skellefteå Camping med sedvanlig Vårmässa. Därifrån gick jag (som alla andra) med påse laddad med korvar, paltar, pastejer  från Piteåorten Chark. Mängder av sockar, 10 för 100 kr, kryddor etc.
Väderflickan Tone Bekkestad var på mässan men henne missade jag.

Vid middagstid ockuperade vi servicehusets fina köksavdelning med goda vänner och gjorde buffe´middag. Där fanns även ett härligt gäng från Ånäset ovanför Umeå. Sen blev det korvgrillning vid lägerelden sent på kvällen.
Promenad i omgivningarna vid 8-tiden på söndagmorgon avslutade helgen med kombinerat sol/regn-väder.

 
Folkets Park, symbolen för dans?   Bosse Bildoktorn "in action".


Måskuosuwane



På ume-samiska heter orten Måskuosuwane, på svenska Moskosel. Ordet måskous betyder innestängd och suwane betyder lungt vatten. Inloppet och utloppet till sjön ligger väldigt nära varandra och en försvenskad variant skulle då bli vändsel.
Iallafall är det mycket vackert med vatten runt kring väg och rastplats. Solen gjorde sitt bästa för att värma husbils-globetrotterkind. Sjöfåglarna kryssade mellan isflaken och varnade varandra för inkräktande rastplatsbesökare.

Senare på kvällen när solen gått i moln kom en rejäl "tornado" med skräckblandade aktiviteter. En person stod och blåhöll den utvevade markisen, en satt med flygfärdiga plastkaffekoppar och skrattade hysteriskt. En tredje jagade sittdynor med utmärkta segelflygsegenskaper och en kvinna med yllefilt runt kroppen tog vind och rusade ofrivilligt över rastplatsen.
Efteråt kändes det rätt att lufta strupen med slagdängan.... Vårvindar friska....


Isande vacker spegelbild. Foto: CL

Valborgshelg i Storforsen

 
Mäktiga Storforsen i Norrbotten. Foto:CL                     Andra mäktiga symboler.  Foto:CL

I medhavd ryggsäck trängdes korv, samekniv, senap, grillpinnar, kall öl och vattenflaska när vi anlände till majbrasan vid Storforsen. Det delades ut sångblad med de typiska vårsångerna som till exempel Sköna Maj.... Alla tog i och sjöng, både de med alldeles utmärkt sångröst men även några som mer lät som gris på väg till slakt. Men vad gör det när alla gläds åt vårens ankomst. Rekryterare av Idol-deltagare hade inget att hämta vid den brasan.

En god vän jag träffade berättade om ett dråpligt minne som utspelades för några år sedan ute på havet utanför Luleå. Vid ett besök hos sin son i Amerika köpte han en snygg skinnkepa i Bronx. Ordningssam som han är skrev han sitt namn och mobilnummer på insidan. Vid seglats utanför Luleå några veckor senare blev det hårt väder och kepan valde att lyfta från grånad skalp och göra sin egen segelutflykt på böljan blå. Ett försök att håva upp den misslyckades och Amerikatrofen seglade vidare, i motsatt riktning.
Ett par månader senare ringer en man och förklarar försiktigt och halvt förskräckt sitt ärende.
Han har hittat en skinnkepa flytande vid strandkanten vid Seskarö. Funderade länge innan han tog mod till sig och ringde upp den som han befarade "drunknade mannen".
Glad fick han höra att mannen vars huvud senast befunnit sig i kepan levde och skrattade gott och hjärtligt.
Kepan hade kryssat sig förbi ett 50-tal öar för att hamna vid Seskarö.

 
Camping vid Storforsen.                                       Braskväll med enastående bakgrund.

Lite kuriosa: Två herrar jag känner gick en bit upp efter vattendraget och pimplade på eftermiddagen, utan resultat dock. Dagen efter när vi går på bron släpper stora isflak och ett isflak innehöll deras pimpelhål ! Tyvärr hann jag inte upp med kameran.

Vårmässa i Luleå

 
Vattenfalls utställning om framtidens energi.         ...och kromen blänkte i dess nos.....

Besökte Vårmässan i Luleå under helgen. Mycket folk och full fart på försäljningen.Dofterna avlöste varann allt eftersom man avancerade mellan montrarna. Rökt röding, getost, nybakat tunnbröd, parfymer, oljor, skinn och hamburgare. 
Träffade en hel del människor man kände och en del man inte träffat sen VÄLDIGT lång tid tillbaka.
Själv gick jag och pratade med en bekant  innan jag upptäckte att hon stannat upp vid en monter och det var en herre som gick intill mej !!! Pinsamt. Han log iallafall......
Undrar vad han tyckte om damväskorna jag tipsade om samtidigt som jag drog i hans jackärm?


Man ska ha husbil........ Foto: CL

Sen blev det camping med husbil på First Camp alldeles intill. Blev bjudna på 3-rätters middag av våra "campgrannar" och kvällen avslutades tillsammans med  gamla bekanta från Kalix.

Vattenfall hade en stor utställning på mässan som handlade om forskning och framtida enegikällor. Själv fastnade jag vid teknik med vågor, intressant.

  
Efterrätten som vi blev bjudna på.             Strykande åtgång på den rökta fisken på mässan.

Nävertjärn i höstskrud



I fantastiska höstfärger tillbringade vi några dagar vid Nävertjärn. Välordnat av föreningar med bryggor, ved, stuga. Ja allt man kan behöva.

7 ekipage fanns på plats med vuxna och barn i alla åldrar. Dessutom totalt sju hundar varav en borderterrier stack iväg på eget uppdrag och blev borta över natten. Med pejlingsutrustning lyckades "matten" hitta hunden sen hon skogspromenerat mer än en mil.

En av kvällarna gjorde vi Buffebord av allas mat. Det bjöds på lammstek, älgfärsbiffar, rökt fläskfile´, tacopaj, gryta etc.....

Fisket gick däremot inte allt för bra, ja rent av uruselt. Firrarna simmar vidare och gjorde ingen stor affär av att vi ville plocka upp dom. Simma lungt !

Bärplockning vid Åbyälven


I skogen finns allt material till en bondgård !

Naturvackert intill Åbyälven vistades vi med med bekanta och lånade barn, Elin och Gustav. Bärplockning på dagen och ficklamps-lek i kvällsmörkret. Dukade "långbord" och avnjöt god mat i eftermiddagssolen.
Gamla hederliga lekar fungerar alltid, dvs. kossor av kottar, barr blir till hästens goda hö, lingon blir fårens mat ......

 
Flinka fingrar rensar.  Foto: Elin Nordlund               Om jag hugger så travar ni......

 
Man blir trött av mycket frisk luft.                            Vackert vid älven.


BURMA-bron


Fantastisk höstkväll vid Ljusselsforsen.  Foto: CL

Tillbringade helgen vid Piteåälven vid den så kallade Burma-bron.
Varför heter den så kanske vän av ordning undrar? Så här finns det beskrivet:

Vägen byggdes som ett arbetsmarknadsprojekt i början av 1940-talet, mitt under brinnande krig.
Arbetarna var mer eller mindre tvångsförvisade till arbetet. Många av dem kom från södra Sverige, och bodde i barackläger långt ifrån nära och kära. Det hårda kroppsliga arbetet, ödemarken, ändlösa myrmarker och mygg i massor gjorde att många vantrivdes med arbetet.

Nyhetsrapporteringen dominerades naturligtvis av andra världskriget.  Det talades bland annat mycket om hur japanerna med hårda metoder tvingade krigsfångar att bygga vägar och järnvägar genom Burmas djungler. Paralleller med den egna situationen låg naturligtvis nära till hands, och vägen började internt bland arbetarna att kallas för Burmavägen. Detta namn spreds till lokalbefolkningen, och lever fortfarande kvar i högsta välmåga.
Därav Burma-vägen och Burma-bron.


Sabotörer

  
Det skriker inne i husbilen....                    Nu fixar jag skilsmässopapper !

Under september var vi ett tiotal campingekipage som träffades för umgänge, musik, svamp-och-bärplockning och surströmmingsätande.
Den andra kvällen sändes det en fotbollsmatch på TV och herrarna samlades i en av husbilarna.
Vi damer tog ett kollektivt beslut att vi skulle störa TV-tittandet för att få ut herrarna till den vackra höstkvällen.
Vi lyfte upp den smalaste och nättaste av damerna på husbilstaket för att vrida antennen.

Ut rusar en galen man (tillika sabotörens make) och hytter med näven över missat fotbollsmål !

Många hjärtliga skratt av både herrar och sabotör-damer. Maken mumlade nåt om skilsmässopapper men såvitt jag vet så är dom fortfarande lyckligt gifta !  Kan dock konstatera att uppdraget att få ut herrarna lyckades.
Mission completed !

Kvinnoerövring och halshuggning


Foto: CL

Efter otaliga historier och kvinnoerövringar så dömdes han till döden genom halshuggning !
Det handlar om Olov Andersson i Tåme, "Ola-Ann" som han kallades. Året var 1607 och länsman Olov Andersson hade sedan 1586 upplåtits rätten till fiske i Byske och Fällfors.
Epoken med laxfiske vid Fällfors i Byskeälven startade redan på 1500-talet och berättelsen om "Ola-Ann" är bara en av många.

 
Byske älv vid Fällfors.                                                            Laxobservatoriet.

Fällfors gamla kraftstation (i trä) uppfördes 1926, men efter en brand byggdes den i betong och var i bruk t.o.m. 1954. Den gav då 147 kilowatttimmar, ca. 5 villor i dagens mått. På den tiden räckte det till en hel by.
Det finns fortfarande kvar laxtrappor med laxfällor och ett laxobservatorium. Trots näsan mot glaset kunde vi inte se någon lax vid vårt besök. Om det dykt upp någon kan man undra vem som blivit mest rädd?

  
Dagens skörd blev 2 korgar svamp !                    Barbro och MajBritt tar hand om svamparna.

 
Surströmming på kvällen !                                   Hallonen hittade vi intill kyrkan. Tack och lov.


Under dagarna vid Fällfors plockades det vildhallon, lingon och svamp.
Han skulle nog ägnat sej åt svampplockning istället, han "Ola-Ann".....!


Jokkmokks Höstmarknad


  

Caravan Club hade träff på Jokkmokks Höstmarknad, på Notuddens Camping. Vi var ca.20 ekipage som checkade in (plus en massa andra campare) för att se marknaden, umgås, äta surströmming.  Halvdåligt väder men folk som inte låter sej störas av lite moln.

Kvällen innan Jokkmokk vildcampade vid Tårrajaur där vi träffade mycket trevliga människor från Hudik, Gunnar och Inger. De har gjort många och långa resor ute i Europa under åren. Nu med ny husbil ställde dom kosan mot Norge för fiske. Eftersom dom också var medlemmar i CaravanCluben övertalade vi dom att stanna i Jokkmokk med oss.

  

Marknaden med mer än 100 knallar avverkades och inköpen bestod av det viktigaste, JokkmokksKorv, rökt sidfläsk och varma strumpor.
På kvällen samling vid lägerelden (en trumma från en tvättmaskin fylls med ved och vips har man en flyttbar, återvinningsbar eldstad), där det spelades både dragspel och saxofon.  Mycket trevligt !
Allsång i långkalsong !

Välarrangerad CaravanClub-surströmmingsskiva kvällen därpå där det spelades, sjöngs, såldes lotter och berättades historier. 
Själv vann jag en flaska med mirakel-rengöringsmedel för husbilar som heter Clean. Tage Skoog med vänner var där och skänkte en del vinster. Enligt honom kan man luta sej bakåt sen man sprayat husbilen och titta på när smuts och gamla insekter rinner av. Jag återkommer med en recension efter 1:a tvätten. Tack så mycket !
Söndag blev det avskedsfika i strålande sol, sen hemresa.


  

Strömmarna, Arjeplog


Vid strömmarna utanför Arjeplog.   Foto: CL

Sveriges vattenrikaste kommun är Arjeplog, 8727 sjöar dvs. 2,5 sjöar och 3 km strand per innevånare !
Där finns också Hornavan, Sveriges djupaste sjö som ingår i Skellefteälvens sjösystem.
Ett fiske-eldorado för många inbitna sport- och fritidsfiskare. Vacker natur med strömmar, små forsar och framförallt..... de stora fiskarna ! Under ett par dar slog vi läger och deltog i skådespelet.

Det samiska namnet för Arjeplog är  " A r j e p l u o v v e". Många orter i de trakterna har fått sina samiska namn på vägskyltarna. Viktigt och lite exotiskt tycker jag.
Doala da´n bohcco !  Bra-att-ha-fras-på-samiska, betyder  Håll den här renen !

Vid lägerelden fick jag genomgång av både Rapala, Wobbler och flugfiske. Fiskeväskor innehållande de mest fantastiska drag, wobbler och flugor såg jag, den ena färggrannare än den andra.
Allt eftersom mörkret sänkte sej över strömmarna kom fler och fler fiskare till platsen. När de gick i mörkret med sina pannlampor såg det ut som eldflugor i natten. Jag hörde många dialekter men även andra språk.
När någon dragit upp en stor fisk samlades alla, böjda över fisken med sina pannlampor. Glada tillrop och beröm fanns det gott om.

  
Några av de många fiskare som fanns där.  Foto: CL

Flera fiskar (andras) landade vid stranden via fiskerev och håv.
En sak som imponerade mycket på mej var att det var många unga killar (15-17 år) som fiskade. De har förstått vikten av fiske och natur. Utåtriktade och pratsamma när de deltog i fiskesnacket vid lägerelden och lyssnade på de gamla fiskerävarna och deras historier. En och annan hade "plurrat" och behövde torka sina blöta kläder. Undrar vad deras jämnåriga tjejkompisar gjorde....shopping antagligen....suck.

 
Snart dags för fiske när solen går ned. Foto: CL

Plockade blåbär i skogen några vändor tills dess jag fick veta att man nyligen stött på björn precis där jag plockat.  Plötsligt behövde jag inga mer bär.

Tack för bären Nalle Phu !

Naturnära camping och livskvalite´


Livskvalite´ kan vara helt gratis.....

De flesta campingnätterna under vår resa har vi tillbringat på "vildcamping" som det kallas. Ett bättre sätt att lära känna människor, slippa inrutat campingplatsliv, göra en eld, men framförallt njuta av vacker natur.
Det är inte lika lätt utomlands där vi använde oss av sk. stellplatzer (endast för husbilar, ofta i centrum av städer) och campingplatser.
Vår allemansrätt i Sverige är unik och en mycket stor tillgång !

Har fått träffa så mycket spännande människor och sett underbart vackra platser. Dagarna i Heiligenhafen var mycket trevliga och den stora hamnen och låååånga cykelvägarna intill havet var en upplevelse.
 
Moseldalen som är ännu vackrare med ögat än på bild ! Har lagt till en del nya bilder som "smakprov".
Har du möjlighet så besök området runt staden Koblenz och de två floderna Rheine och Mosel som möts där.

Sju länder hann vi med på resan (var 5 km från Frankrike så det var nära det skulle bli 8) men det är inte antalet utan upplevelserna som räknas. Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Luxemburg, Belgien, Nederländerna.

Vi tackar för intressant och trevligt sällskap (som berikat vår vistelse) vid våra stopp under vår resa, bl.a:

Anneli och SvenOlof H
Kjell och Märit H
Ano och Rami
Christina och SvenErik i Heiligenhafen
Leif och Märtha A på Sollerön
Norrmannen i en Adria
Familjen från Frankfurt i sin lyxbåt
Familjen Wenander
Fransmannen vid Kapellskär
Helena, Hasse och Emma i Täby
Familjen Brauns
Kanonkurt i Ludvika
Tyska familjen vid Ekenäs
Marie och Daniel
Familjen från Borås
Anna i Docksta
Finska familjen vid Moseldalen
CaravanClub-gänget på Sollerön
Karl den tolfte
Nakenbadarna i Varberg
Herr och Fru "Vingård"
Guiden Erik
och alla andra jag missat.....

Andra saker som varit en tillgång är:  Hemgjord flädersaft från Täby, Ingelas supergoda kaffe, Wenanders gourmetmat, Calles i Puttgarden, min födelsedagsmiddag, tipsen från Staffan och Carina, vingården vid Mosel, Air Condition i bilen, Fru Garmin(GPS-kärringen), Den tyska kartan jag köpte, tvättmaskinen i Varberg, Gekås, Slaktaren i Källaren, mina sköna sandaler, minicyklarna, Elvis och 60-talsskivorna, glada tillrop hemifrån.
Men framförallt mitt resesällskap med aldrig sinande engagemang och nyfikenhet.

 
  

 

   
    

Hede och Vemdalen


Karl-Oskar och Kristina bryter ny mark.  Foto: CL

Ju längre norrut man kommer blir landskapet mer skogsrikt och lite kargare. Den intensiva trafiken från Tyskland är ett minne blott.
Vid Orsa Finnmark är ortnamnen mestadels på finska. En påminnelse om alla finländare som kom till Sverige och tog med sej delar av sin kultur. Jag har bestämt mej för att jag skall läsa på om ämnet. Sitt lands historia bör man kunna. Lite hjälp på traven kanske jag får av Erik W som är på bettet vad gäller historia ?!

Blev mycket imponerad av Björnriket med alla sina skidbackar och stugor, likaså Vemdalsskalet. Hört talas om dem men inte trott att det var så många backar, så många stugor, så STORT !
Vad sägs om en bostadsrätt på 81 kvadratmeter för 2,1 miljoner + hyra 3000:-/månaden ?
Vilka anläggningar !!!  (tack för guidning S-O.H)

 
 Trähäst i full storlek vid hembygdsmuseet i Hede. 

Besökte hembygdsgårdarna i både Hede och Vemdalen. Mycket är bekant och sånt man minns från förr. Annat är sånt man inte sett och man slutar aldrig förundras över vilken uppfinningsrikedom som fanns.
Fattigdom är uppfinningarnas moder !

 
Välbevarade stugor vid Hede.                              "Sängskåp" från Vemdalen.

   
En pott-stol för barn. 

  
Ett såll tillverkat av ett ko-juver.                Herrarna "toastmasters" tar paus i augustikväll.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0